Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta surfa på denna webbplats accepterar du cookies.

Tillgänglighet

Busshållplats

I Melleruds kommun pågår ett ständigt arbete med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning kan vara bestående eller vara av övergående karaktär.

Tillgänglighet och användbarhet är termer som används parallellt i exempelvis bygglagstiftningen, för att beskriva vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor som andra. Dels handlar det om att kunna ta sig fram och att kunna nå en verksamhet. Dels handlar det om hur effektiv användningen är och möjligheterna att delta i verksamheten.

Melleruds kommun

Handikappolitisk plan

Kärnan i planen, som baseras på FN: s 22 standardregler är att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning kan bli fullt delaktiga.
Här finner du den handikappolitiska planen.

Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet

Tillgängligheten definieras utifrån lagstiftning, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, rekommendationer och erfarenhetsbaserad kunskap som vägs samman till en gemensam definition. I vissa fall måste nivån av tillgängligheten vägas mot praktiska och ekonomiska faktorer – denna avvägning ingår i definitionen av tillgänglighet. Till hjälp använder sig Melleruds kommun av dokumentet "Tillgängliga och användbara miljöer - Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet". Riktlinjerna ska användas vid nybyggnation och nyanläggning samt vid omfattande om- och tillbyggnation i kommunal regi. Västra Götalandsregionen har tillsammans med kommunerna i länet har tagit fram riktlinjerna. I arbetet har också handikapporganisationerna, Myndigheten för delaktighet (före detta Handisam), Konsumentverket, Länsstyrelsen med flera varit delaktiga.
Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet

Nationella

En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016

Regeringen har beslutat om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige 2011–2016. Syftet med strategin är att klargöra politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de fem åren. Målen för funktionshinderspolitiken och inriktningen ett samhälle som utformas så att alla kan delta fullt ut oavsett funktionsnedsättning.
De fem målen är:
1. En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs.
2. En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder.
3. Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt.
4. Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016.
5. Senast 2016 ska landets kommuner utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet
Strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011– 2016 (pdf)
Strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011– 2016 på lättläst svenska (pdf)
Myndigheten för delaktighet

Globala

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av FN:s generalförsamling 2006 och 2008 ratificerade Sverige-dokumentet. Konventionen består av 50 artiklar och har som syfte att främja, skydda och säkerställa personer med funktionsnedsättningars lika delaktighet, jämlikhet och åtnjutande av alla mänskliga rättigheter. Av artiklarna är cirka hälften rättighetsartiklar och resterande definierar och förklarar hur konventionen fungerar och ska behandlas.
FN:s konvention
FN:s standardregler

FN-konventionen

Sverige är juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De svenska lagarna bygger på konventionen.

 

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering – ändringar i diskrimineringslagen den 1 januari 2015.

Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas för att skäliga tillgänglighetsåtgärder inte gjorts för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar. Skälighetsbedömningen förväntas leda till att enklare åtgärder kan komma ifråga.

Bristande tillgänglighet betraktas således som en särskild form av diskriminering.

Länken öppnas i ett nytt fönster Diskrimineringslagen
Länken öppnas i ett nytt fönster Diskrimineringsombudsmannen

Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF)

Ett övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, 8 kapitlet, paragraferna 1, 4, 7 och 9, samt i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, 3 kapitlet, paragraferna 4, 18 och 23.

 

Boverkets byggregler(BBR)

I Boverkets byggregler, BBR, finns tillämpningsföreskrifter till lagen och förordningen.

 

Standarder

Man kan följa de standarder som BBRs allmänna råd hänvisar till. De allmänna råden är exempel som visar hur man kan uppnå de krav som ställs i föreskriften. Du kan göra på ett annat sätt om du kan visa att kraven i föreskriften uppnås.

 

Enkelt avhjälpta hinder, HIN

Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas, enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2013:9 - HIN 3). Reglerna i HIN gäller retroaktivt.

 

Tillgänglighet på allmänna platser, ALM

När man anlägger nya allmänna platser och områden ska de göras tillgängliga och användbara. (BFS 2011:5 ALM 2).

Frågan om ett hinder är enkelt att avhjälpa bör omprövas när förutsättningarna ändras. Samma hinder kan vara enkelt avhjälpt i en situation men inte i en annan. De ekonomiska förutsättningarna handlar om kostnaderna för avhjälpandet och förmågan att bära kostnaderna. Exempelvis kan kostnaden för samma åtgärd vara orimligt betungande för en ägare men hanterbar för en annan ägare med andra ekonomiska ramar.

 

Vem ska åtgärda hindret?

Vem som är ansvarig avgörs av vem som rättsligt råder över hindret och att det åtgärdas. I de flesta fall är det byggnadens ägare, men det kan istället vara en verksamhetsutövare som hyr en lokal.

Var gäller ALM?

ALM gäller när man anlägger allmänna platser eller områden för andra anläggningar än byggnader.

Vad är en allmän plats?

En allmän plats är en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt detaljplan är avsett för ett gemensamt behov.

Vad är områden för andra anläggningar än byggnader?

Områden för andra anläggningar än byggnader kan till exempel vara fritidsområden, nöjesparker, djurparker, golfbanor, skidbackar med liftar, campingplatser, småbåtshamnar, friluftsbad, parkeringsplatser utomhus eller begravningsplatser. Kraven gäller den mark som ligger i direkt anslutning till anläggningarna och behövs för att de ska kunna användas för avsett ändamål.

Föreskrifterna i ALM omfattar exempelvis:
- gångytor
- ramper och trappor
- hiss vid vissa tillskapade större nivåskillnader
- kontraster och markeringar
- skyltar
- belysning
- sittplatser
- parkeringsplatser

Vem är ansvarig?

Det är den som är huvudman eller ägare för en allmän plats, eller ett område, som ansvarar för att kraven uppfylls.

Myndigheterna ska särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I detta arbete ska konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vara vägledande. Förordning (2014:135).

 

Arbetsmiljöverket 

Arbetsmiljöverket hanterar arbetsmiljöregler. Arbetsmiljölagstiftningens krav på tillgänglighet i lokaler och Arbetsmiljöverkets anvisningar till arbetsmiljölagen gäller utöver krav på tillgänglighet enligt plan- och bygglagstiftningen. Till skillnad från PBL gäller arbetsmiljölagen inte endast nybyggnad och ändring med mera, utan för alla befintliga lokaler där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivare. Skolor är i huvudsak arbetslokaler, eftersom även eleverna räknas som arbetstagare. Särskilda boendeformer för äldre är samtidigt både bostäder och arbetsplatser för vårdpersonal. Dessa bostäder ska därför uppfylla både kraven i BBR och kraven i arbetsmiljöreglerna.

 

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten är en sammanslagning av Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet.

Myndigheterna ska, när det finns anledning till det, samråda med Myndigheten för delaktighet om hur insatser enligt denna förordning ska utformas. Förordning (2014:135). Myndigheten för delaktighet har till uppgift att främja respekten för och medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt att ur ett rättighets-, mångfalds-, jämställdhets- och medborgarperspektiv verka för full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar och för jämlikhet i levnadsvillkor.

 

Riksantikvarieämbetet, RAÄ

När det handlar om att skapa tillgänglighet i äldre kulturmiljöer har utvecklingen gått starkt framåt. Riksantikvarieämbetet är en nationell myndighet med ansvar för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. Kulturminneslagen förbjuder inte åtgärder för ökad tillgänglighet.

 

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har regler för bostäder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

 

Trafikverket

Trafikverket verkar för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av trafik.

Kulturrådet

Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder senast 2016, och bör då endast verka i tillgängliga lokaler. Detta gäller även fria grupper med flera i den omfattning det kan anses skäligt.


Sidan uppdaterades 6 april 2018