Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta surfa på denna webbplats accepterar du cookies.

X

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Ansökan om god man/förvaltare

Föräldrabalken (FB) kap 11, § 4: ”Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.”

Många människor behöver hjälp och stöd p.g.a. t.ex. hög ålder och olika funktionshinder och andra allvarligare svårigheter att klara sig i samhället. En god man kan då fungera som ett bra stöd. Du kan själv ansöka hos tingsrätten om att få god man. Även anhöriga kan göra en sådan ansökan. I samband med ansökan kan det vara bra att ha ett förslag på vem man vill ha som god man. I så fall ska också blanketterna ”Åtagande” och ”Samtycke” fyllas i och bifogas ansökan. Hjälpbehovet måste vara styrkt. Det kan ju vara tillgodosett på annat sätt, genom fullmakt eller genom socialtjänstens försorg och då föreligger ingen grund för tingsrätten att tillsätta en god man.

Ansökningar från socialtjänsten och sjukvården utreds av överförmyndaren.

Vilka övriga handlingar krävs?
Följande handlingar behövs vid ansökan om god man eller förvaltare:
- Personbevis
- Intyg om behovet i form av läkarintyg

Eftersom god man eller förvaltare inte ska tillsättas om mindre ingripande åtgärder kan vara tillräckliga, är det bra att pröva eller undersöka om hjälpbehovet i stället kan tillgodoses till exempel via fullmakt, servicekonto på bank, rådgivning via socialkontor eller kommunal budgetrådgivning.

Vilken information behöver klienten/huvudmannen?
Huvudmannen (klienten) bör få tydlig information om vad god manskapet eller förvaltarskapet innebär. Det gäller till exempel den föreslagna omfattningen av uppdraget som god man/förvaltare och hur huvudmannens rättsliga handlingsförmåga påverkas. Huvudmannen bör också informeras om vad det kan komma att kosta att ha god man eller förvaltare.

Ansökningen med övriga handlingar skickas sedan till Vänersborgs Tingsrätt, Box 1070,    
462 28  VÄNERSBORG

Vilka krav ställs på en god man/förvaltare?
Enligt föräldrabalken skall en god man eller förvaltare vara "rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig". Det betyder att en person som vill bli god man eller förvaltare inte får ha någon betalningsanmärkning eller förekomma i det s.k. belastningsregistret ("kriminalregistret"). Detta kontrolleras i olika register före det att tingsrätten eller överförmyndaren kan godkänna någon som god man eller förvaltare.

En god man eller förvaltare skall som ovan nämnts även vara erfaren. Med detta menas att man bör ha en bra kunskap om samhället och dess funktioner. Olika kunskaper, intressen, yrkeserfarenhet och utbildningar får naturligtvis betydelse.

Man skall även vara "i övrigt lämplig". I detta begrepp lägger Överförmyndaren bl.a. vikt vid att man t.ex. inte har någon slags intressemotsättning gentemot den man skall bli god man eller förvaltare för.

I Mellerud har vi ännu inga krav på att man skall ha genomgått en godmansutbildning. Däremot uppmanar vi alla att skaffa sig sådan utbildning. Kontakta studieförbunden på orten så kan de lämna information. Överförmyndarna i Dalsland samverkar också med Kommunalförbundet Fyrbodal för att anordna årliga kurser. Slutligen tillämpas i Mellerud även ett krav på att man inte får vara över 70 år då man åtar sig ett godmans- eller förvaltaruppdrag (de som fyller 70 år under ett uppdrag blir dock inte av med uppdraget).”

Nedanstående text kan läggas in på lämpligt ställe med länkar från några av sidorna ovan:

”Frågor och svar om godmanskap och förvaltarskap
En person som har god man eller förvaltare kallas ”huvudman”. God man, förmyndare och förvaltare kallas ”ställföreträdare”. Föräldrabalkens (FB) kapitel 11 och kapitel 12 föreskriver vad som gäller god man och förvaltare.

Det finns också utförliga beskrivningar av frågeställningarna i några fackböcker: "Förmyndare, god man och förvaltare" (Sehlin 1995), "Godmanskap och förvaltarskap" (Pen-ton, Skog 1995) och "Handbok för överförmyndare" (Sehlin 1996). I texten finns hänvisningar till lagtexten och sidor i böckerna.

1. Vem får bli god man eller förvaltare?
"Till god man skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna." (Kap. 11, §12 FB). I övrigt krävs att god man inte får vara underårig och inte själv ha företrädare. Till de allmänna kraven på lämplighet hör att vederbörande har ordnad ekonomi (Sehlin 1996, sid 131-132). I samband med utredningen kan kontroll komma att ske i det s.k. belastningsregistret (”straffregistret”). Även kreditupplysning kan förekomma för att vara säker på att personen är lämplig för uppdraget.

2. Vem ser till att en person får god man/förvaltare?
God man
”Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en god man att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren.” (FB 11:4)

Förvaltare
”Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde.” (FB 11:7)

För många kommer frågan om god man upp när det är dags att söka daglig verksamhet eller bostad. En annan anledning kan vara att personen tappat greppet om sin ekonomi, kanske beroende på sjukdom eller annan orsak eller att nära anhöriga upptäcker att per-sonen inte längre klarar att på egen hand hantera sin ekonomi eller ta tillvara sina rättigheter.

Ansökan
”Ansökan om förordnande av god man enligt 1-4 §§ eller förvaltare får göras av förmyndare, den som ansökningen avser, om han eller hon har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes make eller sambo och närmaste släktingar. Ansökan om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap får göras av dem som nu har nämnts och av överförmyndaren.

Ansökan om anordnande av förvaltarskap får också göras av god man som avses i 4 §.

När det finns anledning till det skall rätten självmant ta upp frågor om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap. Överförmyndaren har samma skyldighet när det gäller förordnande av god man eller förvaltare.”(FB 11:15)

Personen kan alltså själv ansöka hos tingsrätten om att god man förordnas. Även nära anhöriga (make, sambo, barn, föräldrar, syskon) kan ansöka om god man eller förvaltare. Kommunens socialtjänst och sjukvården har skyldighet att anmäla till överförmyndaren när det finns behov av god man. Ansvaret för att göra anmälan är ofta delegerat till en tjänsteman. Det bör finnas klara rutiner för vem som har detta ansvar. Överförmyndaren lämnar förslag om god man till tingsrätten som beslutar i ärendet.

Till ansökan bör bifogas ett personbevis, ett intyg av kurator, läkare eller liknande som bekräftar att behov av god man finns. I intyget bör också framgå om det gäller ett fullständigt eller ett begränsat godmanskap. Om förslag på någon person finns bör detta också bifogas ansökan (Sehlin, sid 126-127). Då bör också undertecknade samtycken och åtaganden bifogas ansökan.

Om det inte finns förslag, är det vanligt att överförmyndaren försöker rekrytera en lämplig person. Annonsering i lokalpress, reportage i lokalradio är andra sätt att få fram intresserade personer. Till förvaltare är det vanligt att de med ett ekonomiskt och juridiskt kunnande tillfrågas.

3. Vilken myndighet fattar beslut omkring förordnande av godmanskap och förvaltar-skap?
Som framgår av punkt 2 ovan är det tingsrätten som beslutar om godmanskap och förvaltarskap. I de fall en god man eller förvaltare skall bytas ut är det överförmyndaren som fattar beslutet (Sehlin 1995, sid 52).

4. Har personen någon möjlighet att påverka vem som blir god man/förvaltare?
Det går inte att förordna god man mot den enskildes vilja. Huvudmannens samtycke måste inhämtas i de fall detta är möjligt. Undantag får bara göras om huvudmannens tillstånd är sådant att detta utgör hinder för att lämna samtycke och då skall detta framgå av läkarintyg eller motsvarande utredning (Sehlin 1996, sid 127).

5. Har föräldrar företräde att bli god man/förvaltare? Vad har föräldrar eller anhöriga för rättigheter gentemot god man?
Det är vanligt att föräldrar och anhöriga är förordnade som gode män. Lagen ger dock inte företräde för anhörig att bli god man (Sehlin 1996, sid 132). Föräldrar och anhöriga har rätt till information från den gode mannen och från de kommunala instanserna vad gäller nya förhållanden, regler o dyl som kommer att beröra personen. God man ska ha ett nära samarbete med föräldrar och anhöriga.

6. Vad har god man/förvaltare för uppgifter? Vad är det för egentlig skillnad mellan god man och förvaltare?
Grundtanken i föräldrabalken är att ingen skall utsättas för större ingrepp i den personliga integriteten än vad som är nödvändigt i det enskilda fallet. Godmanskapets och förvaltarskapets innebörd är att personer med behov av stöd från en god man eller förvaltare ska få hjälp med att bevaka sin rätt, att förvalta sin egendom och att sörja för sin person. Uppdraget kan vara begränsat till ett eller två av dessa områden men i så fall ska detta vara klart utsagt i tingsrättens förordnande.

Att bevaka en persons rätt kan vara att se till att han/hon får de insatser av samhället som han har behov av. Bostad med service och dagliga verksamheter kan vara exempel på sådana insatser.

Angående förvaltning av egendom gäller att god man ser till att pengarna används på bästa sätt till personens nytta. Huvudmannen skall samtycka till alla rättshandlingar utom sådant som avser den dagliga hushållningen, exempelvis inköp av livsmedel, betalning av hyra, vårdkostnader, skatter, telefon och andra regelbundna betalningar. Skillnaden mellan god man- och förvaltaruppdrag är att förvaltare inte behöver inhämta huvudmannens samtycke. Förvaltare förordnas när huvudmannen har mycket pengar och behov av hjälp med investeringar o dyl. Att bevaka rätten och sörja för personen gäller på samma sätt för de båda funktionerna.

Att sörja för person kan te sig olika från person till person. Det innebär att god man håller sig informerad om huvudmannens boendeförhållanden, behov av vård och social service. God man bör också ta reda på huvudmannens behov av sociala kontakter och rekreation. Nära samarbete bör ske med föräldrar eller anhöriga, om sådana finns, och med kontaktperson utsedd enligt socialtjänstlagen eller LSS. Att sörja för en person innebär också att se till att dennes pengar verkligen används till det som är viktigt för personens livskvalitet och så att det inte samlas på hög (Sehlin 1995, sid 31-33).

God man och förvaltaren är skyldiga att föra räkenskaper över huvudmannens inkomster och utgifter och skall varje år lämna en redovisning till överförmyndaren över ekonomiska förehavanden. Redovisningen kallas årsräkning och ska avse förvaltningen under föregående kalenderår och innefatta tillgångar och skulder vid årets början och slut samt inkomster och utgifter under året. Om överförmyndaren önskar upplysningar om vad god man/förvaltare gör, är de skyldiga att lämna sådana (Sehlin 1995, sid 44-46).

7. Vad händer om god man/förvaltare inte sköter sina ålägganden?
God man/förvaltare kan komma att entledigas från sina uppdrag om de missköter sig. Vid misstanke om att uppdraget inte sköts på rätt sätt gör överförmyndaren en utredning. Överförmyndaren kan också reducera arvodet. Överförmyndaren har dock ingen rätt att beordra god man eller förvaltare. Han kan bara råda och rekommendera. Vad gäller passivitet från god man kan inte överförmyndare göra något åt detta, utan endast när ekonomiska misshälligheter uppdagas. Överförmyndaren skall aktivt verka för att en förbättring sker då problem uppstått. Hjälper inte dessa aktiva insatser kan överförmyndaren begära ett vitesföreläggande hos tingsrätten eller förordna ny god man. Det är alltså inte tingsrätten som har mandatet till nyförordnande (Penton, Skogh sid 36).

8. Får god man och förvaltare någon ekonomisk ersättning?
För uppdrag som god man eller förvaltare utgår arvode enligt särskilda regler och storleken på arvodet är relaterad till basbeloppet. Arvodet betalas ut dels för den ekonomiska förvaltningen, dels för att sörja för personen. Det som avgör arvodets storlek är den omfattning arbetsinsatsen har och denna beräknas utifrån flera nivåer. God man och förvaltare kan också få ersättning för utlägg i form av resor och telefonkostnader. Beroende på huvudmannens förmögenhet bestämmer överförmyndaren hur stor del av arvodet som ska betalas av huvudmannen respektive kommunen. För närvarande (2008) ligger beloppsgränsen på drygt 100.000:-.

9. Hur ser överförmyndarorganisationen ut?
Överförmyndarorganisationen regleras i FB kap 16 och 19. I varje kommun skall det finnas en överförmyndare (FB, 19 kap 2§) eller överförmyndarnämnd. Uppdraget som överförmyndare eller ledamot i överförmyndarnämnden är förtroendeuppdrag och valet sker av kommunens fullmäktige. I de kommuner som väljer en överförmyndarnämnd, är det oftast anställda som utför det praktiska arbetet. Överförmyndarens uppgifter får inte läggas på någon annan nämnd.

Det råder sekretess vid alla ärenden som regleras av Föräldrabalken, men om det är uppenbart att det inte skadar den enskilde, kan överförmyndaren besluta lämna ut dem. Vill man överklaga ett sådant beslut, sker överklagandet till Kammarrätten. Ärenden som rör gode mäns och förvaltares förvaltning och som finns förvarade hos överförmyndaren, får huvudmannen ta del av.

Överförmyndaren har tillsyn över alla förmyndare, gode män och förvaltare i kommunen och Länsstyrelsen har tillsyn över överförmyndaren (Sehlin, sid 197 ff).

Referenser
Grauers, P. H. 1994: Gode män. Användningen av gode män i svensk rätt. Göteborg: Nerenius & Santerus.
Penton, H. och Skog, B-M. 1995: Godmanskap och förvaltarskap för personer som omfattas av Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Halmstad: Conator.
Sehlin, E. 1995: Förmyndare, god man och förvaltare. En information jämte föräldrabalken 9-16 kap. m m. Svenska kommunförbundets lagserie. Stockholm: Kommentus.
Sehlin, E. 1996: Handbok för överförmyndare. Stockholm: Kommentus.


Sidan uppdaterades 20 januari 2017