Sniffning

Att sniffa är att andas in ångorna från lättflyktiga lösningsmedel och gas i djupa inandningar.

Skadeeffekter

KORTTIDSEFFEKTER: Att sniffa medför stora risker även vid enstaka tillfällen. Dessa risker förstärks i kombination med exempelvis alkohol. Fysiologiskt har sniffningspreparaten liknande verkningar som alkohol. Muskelkontrollen minskar, reaktionstiden förlängs och reflexerna dämpas. Preparaten gör även att den som sniffar tappar den psykiska kontrollen. Hallucinationer med syn- och hörselförvrängningar förekommer.

LÅNGTIDSEFFEKTER: uppträder efter upprepat bruk under lång tid. Vanliga symptom är:

• Rinnande näsa, hosta och irriterad hals.
• Stark trötthet och ofta återkommande huvudvärk.
• Retlighet, ångest och nedstämdhet tilltar.
• Det är klarlagt att personer som under lång tid utsatts för lösningsmedel i sitt arbete fått permanenta skador. Mot bakgrund av detta är det rimligt att anta att även sniffning under lång tid kan ge hjärnskador, med psykisk avtrubbning som följd.
• Skador på lever och njurar. Några lösningsmedel, t ex bensen, ger skador på de blodbildande organen i benmärgen, med sänkt immunförsvar som följd.

Tolerans och beroende

Upprepad sniffning ger toleransutveckling. Det innebär att man behöver större doser för att uppnå samma effekt. Abstinenssymptom uppstår när man plötsligt slutar efter en tids mer intensivt sniffande. Symptomen kan bland annat vara:

• Sömnlöshet
• Frysningar
• Huvudvärk
• Retlighet
• I allvarligare fall även kramper.

Sniffning leder till både psykiskt och fysiskt beroende. Det fysiska beroendet leder till de ovan nämnda abstinenssymptomen. Det psykiska beroendet är nära förknippat med den omgivning man sniffar i. Umgänget på platser där man brukar sniffa blir lika viktigt som själva berusningen.

FYSISKA RISKER VID SNIFFNING AV TÄNDARGAS

På senare år har sniffning av butangas (tändargas) blivit mycket uppmärksammat. Den berusande effekten beror på att gasen som inandas går in i blodet och förhindrar syretransporten. Då uppstår en syrebrist, hjärnan blir påverkad och en kortvarig berusningseffekt blir följden.
Påverkan på de övre luftvägarna, munhåla och luftstrupe. När gasen lämnar tuben blir den kall och en fryseffekt kan uppstå på luftvägarna och struphuvudet. Vidare ökar gasen sin volym mångfalt och detta innebär att otillräckligt med luft kommer ner i lungorna.

När gasen kommer ner i luftvägarna reagerar kroppen med att skicka ut vätska i luftvägarna. Detta kan leda till samma typ av dödsfall som vid drunkningsolyckor.

Hjärtat retas mycket kraftigt av gasen. Stresshormonet adrenalin produceras av kroppen i mycket stor omfattning och detta ger störningar i hjärtrytmen och ett hjärtstillestånd kan bli följden.